Trött men hoppfull...

Meja hade feber i 10 dagar... Helt slut stackars barn... Nu är det min tur... Ingen feber men hosta från helvete...  


Kroppens immunförsvar är inte vad det brukar vara... Är i princip aldrig sjuk annars...

Hopplösheten börjar iaf ge med sig lite.. men ännu är det långt kvar...😧 Kan absolut glädjas åt saker men det är verkligen många färre än förr... Jag älskade mitt jobb tex men när sak efter sak gjorde det jobbigt att åka till jobbet så blev det liksom inte roligt längre... Tror hela detta år som varit tagit ner mig bit för bit... Så om det varit någons mål, grattis det lyckades...

Jag har ingen förmåga att kunna mobilisera kraft till allt jag förr orkade...

Känner mig dålig på det mesta... Vet ju egentligen att jag är bra på en hel del saker men har tappat tron på mig själv...

Förra veckan var bra förutom att Meja var sjuk... Barnen blir kvar hos mig i två veckor till...❤️ Så blir det ibland, alla har olika prioriteringar, min är mina barn...

Mina barn och deras välmående... Mitt fokus.. Mår dom bra mår jag bättre...❤️

Kommentera här: